När det handlar om integrationsfrågor och religionsdialog är det spännande saker på gång i Guds hus i Fisksätra i Nacka.
Jag har stor respekt för det jobb som förs i dessa frågor och jag vet att det sitter verkligt kompetenta människor och jobbar med dessa frågor i Nacka. Dessa frågor som kommer att bli allt mer viktiga för vårt land, för vår kyrka och för oss alla i framtiden. Och det finns en god vilja bland många kristna såväl som muslimer i vårt land för att föra dialog med varandra.
Idag skriver biskop Bengt Wadensjö i SvD´s Brännpunkt om hur man bygger ihop kyrka och moské i Nacka. Han vill peka på fredligheten inom både kristendom och islam genom ett uttalande som jag tycker är välvilligt och låter fint, men som inte är oproblematiskt i sitt sammanhang:
"Det finns inskränkta människor både i islam och i kristendomen. Muslimska självmordsbombare är lika lite representativa för islam som ultraortodoxa amerikanska kristna fundamentalister är för kristendomen."
Det är visserligen inte oväsentligt, för på många håll finns fortfarande föreställningen om att religion står i motsats till förnuft, en syn som bl a Humanisterna vill späda på. Men, kan man fråga sig, menar Wadensjö därmed att det bara är bland fundamentalister och tokar som konflikter uppstår? Att avfärda konflikter som enbart fundamentalism är att inte ta religioners, och kulturers särart på allvar. Det är att inte ta människor på allvar! Det är också att sätta sig över både konflikterna och människorna som lever med dem genom att säga att de är inskränkta. Vem tar sig rätten att bestämma över vem som ska kallas inskränkt?? Konflikter uppstår när våra värderingar rörs om i grunden, vilket de ofta gör när vi möter fundamentalt andra värden och synsätt vilket är naturligt i ett mångkulturellt samhälle.
Kulturmöten och mångkulturalitet handlar inte bara om trivsam etnisk musik, kryddstark mat som ett trevligt inslag på Södermalm eller någon annanstans i vårt samhälle. Kulturmöten innebär kulturkrockar, konflikter och brottningar som kan göra VÄLDIGT ont och vara allt annat än oproblematiska och trivsamma. Och hur tar vi då i dessa konflikter när de uppstår?? Nej, jag vill inte förlöjliga Wadensjö och jag är säker på att han vet detta om kulturmöten också, men ändå tycker jag han speglar en, väldigt naiv bild av vad religionsmöte och kulturmöte faktiskt innebär. Också en väldigt naiv bild av människan som enbart god...
En naivitet som kan bli farlig. Väldigt farlig...
Hm, jag tror vi behöver få in lite Luther i det här snart. Simul justus et pecator...både syndare och rättfärdig, både potentiell konfliktlösare OCH konfliktskapare...
När Wadensjö inleder artikeln med att säga att han vill lyfta fram en helt annan bild av Sverige än den som Jimmie Åkesson bidrar med, så ser jag återigen en väldigt god vilja men också just den goda viljan som är med och lyfter fram orsaker till att människor röstar på Jimmie Åkesson och SD.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du har nu lagt fram texten att det är naivt att tro att detta skulle förbättra relationerna mellan olika trossamfund. Personligen tror jag att det är precis sådana här initiativ vi behöver. Det löser så klart inte allt men det pekar ut en riktning.
Skulle vara kul att höra hur ditt förslag till hur en förbättring ser ut. Jag tycker inte man skall kritisera någon annans förslag utan att kunna komma med ett annat.
Hej Magnus,
Nej, jag kritiserar verkligen inte initiativet med kyrka-moské, om du uppfattar det så ber jag att få förtydliga mig. Som jag skriver har jag stor respekt för det som görs i Nacka och jag håller med om att alla initiativ till dialog är viktiga!
MEN, vad jag menar är att det inte är så enkelt att avfärda all galenskap som sker som fundamentalism! Fundamentalism förekommer också, jo men galenskapen uppstår lätt ändå där olikheter möts, vilket är väldigt naturligt i ett religions/kulturmöte, och detta bland helt sunda människor! Detta är NATURLIGTVIS inte, måste jag understryka, en anledning till att INTE ta initiativ till dialog och kan det fungera med kyrka och moské i samma byggnad någonstans i vårt land är det fantastiskt. MEN det är så lätt att dialogen sker enbart på den enes (läs våra, infödda svenska, högutbildade, kristna) villkor om vi verkligen inte ser och respekterar olikheterna. Samtidigt kanske det är på de villkoren dialogen måste ske? Här kommer vi ju lätt in på burka- och slöjdebatten exempelvis...
Dialogen behövs, men inte för att skapa enhet och likriktning utan för att mötas i olikheterna. Nej, jag har ingen fullkomlig lösning. Men jag tycker mig ändå kunna se och ana bland många av oss idag en vilja till möte där vi redan satt upp förväntningar på dem vi ska möta. Det vill säga det goda mötet sker med dem som har anpassat sig väl till oss. Jag säger inte heller att det är på detta sätt det sker i Fisksätra, utan att detta är en mentalitet som jag tycker mig avspeglas i Wadensjös artikel.
Och jo, jag tycker verkligen att man kan ha en åsikt utan att ha en egen färdig lösning! Det är just den diskussionen som behövs! Poängen är att trots sina åsikter kunna lyssna till andra, diskutera, och eventuellt ta tillbaka felaktigheter. Dialog, helt enkelt!
Tack för visat intresse,
Jenny
Skicka en kommentar