Cheezes och en stor portion humor i kalken

"Jag skojar inte. Jag skojar aldrig när det gäller mat!" sa expediten bakom ostdisken i Hötorgshallen. Hon var tydligen lika pratsjuk som jag. Kanske för att alla kunder var ute i solen och inte nere i hallarna. Och det fanns ingen ände på välviljan då hon pratade om smaker och aromer, fast att jag bara skulle köpa två mycket små bitar. Välvilja, öppenhet och pratgladhet. Men ost skämtar man INTE om!

Jag älskar människor som tar det de gör på fullaste allvar!

Häromdagen kom jag tillbaka från några dagars ledighet som jag tillbringat på en väldigt lugn plats. Jag är inte den som förespråkar avskildhet i form av världsfrånvändhet, men ibland kan det där tillbakadragandet från världen göra att det är lite lättare att se saker och ting i ett större sammanhang när man kommer tillbaka.

Bloggare som jag är har jag redan avslöjat att min högst mänskliga personlighet är sådan att jag inte tycker särskilt mycket om att låta saker och ting vara eller gå förbi utan att ha en åsikt om det...

Det här med livet och teologi. Det blir lätt allvarsamt och stort.

Paradoxen lyder: för att ta dessa stora frågor på djupaste allvar måste de tas med en stor skopa humor och distans. Vilket jag inte därmed säger är enkelt, men observera INTE heller är detsamma som att säga att teologi är oviktigt (vilka somliga inom kyrkan tycks fått för sig) eller att livet är enkelt. Vi teologer och kyrkfolk tillhör en kategori som väldigt lätt och gärna blir insnöade, enkelspåriga och älskar att göra hönor av fjädrar. Det märks om inte annat när man läser kyrkans tidning efter att ha varit bortrest en vecka. Jo då, jag sällar mig helt klart också jag till den skaran ganska ofta. Men inte just idag. Idag känns det mer som "men, vad är problemet?"...Jag samlar på stunderna när det känns så!

För åh, vad livet blir tråkigt och negativt när allt blir allvarsamt! Och dessutom, så lätt de där stora sakerna kommer att stå i vägen för människor! Jag tror att Jesus fäller stora blöta tårar när han ser hur vi håller på och gnatar och tjatar och kritiserar och håller hårt om vårt eget...

Annat är det med ost!

Mitt motto för idag är: ät ost med djupaste allvar, och ta livet med en klackspark. Tänk om det var något liknande Jesus menade också när han delade bröd och vin med sina lärjungar....