Vinter o snö

Jag är en isklump som vandrar omkring på Stockholms gator. Åtminstone känns det så.

I somras var jag Sommar-präst i Storkyrkans sommarteam. Det var väldigt roligt och spännande att få göra sin första tid som präst där med allt vad det innebar av gudstjänstfirande och möten med människor från hela världen. Då var det sommar och varmt. Det var skönt. Jag gillar värme.

Igår var jag tillbaka och prövade hur det var att även vara vinterpräst i denna kyrka. Det var bra det också. Lika härligt som alltid att fira gudstjänst där! Tack Åke och tack Kristina för att jag fick vara med. Men hu, så kallt det var! Försökte återkalla minnet av hur jag svettades under mässhaken i somras, men det hjälpte inte.

Nu har jag just varit och haft begravning på Skogskyrkogården. Det kändes verkligen som att jag fortsatte på temat vinter-präst. Skogskyrkogården var oerhört vacker, men det kändes som jag var i snålblåst i fjällen när jag promenerade dit från t-banan. Som tur var fick jag skjuts med begravningsentrepenören in till stan sen.





Nu ska jag alldeles strax gå en sväng till gymet, och det enda som motiverar mig att gå dit just nu och inte direkt hem och svepa min varma yllefilt om mig, är att jag får basta efter jag tränat (och då räcker det att träna i 20 min)!!!

Mitt bästa tips för att klara vintern: Basta ofta, länge och väl och drick varm choklad!